Projektet Företagets digitala ekonomi avslutades vid årsskiftet och därefter har byggandet av ekosystemet för företagets digitala ekonomi fortsatt med en ny modell där ansvaren har fördelats mellan olika myndigheter. Patent- och registerstyrelsen (PRS) fick en ny lagstadgad uppgift från och med den 1 januari 2025. Enligt den ansvarar PRS härefter för samordningen av nätverket för företagens digitala ekonomiförvaltning och av den gemensamma utvecklingen av företagens digitala ekonomiförvaltning. I arbetet med att utveckla ekosystemet deltar i stor utsträckning också Statskontoret, Skatteförvaltningen och Statistikcentralen. Under våren har man ställt upp mål och indikatorer för arbetet. Mål- och indikatoruppfyllelsen följs upp regelbundet.
Lösningar för företagets digitala ekonomi utvecklas i samarbete med företag, tjänsteleverantörer och intresseorganisationer. Av forumen för samarbete med intressentgrupper har på våren inletts bland annat en uppföljningsgrupp för elektroniska beställningar, en arbetsgrupp för utveckling och underhåll av taxonomier för bokslut samt en arbetsgrupp för utveckling och administration av delning och rapportering av bokföringsuppgifter. Forumen för intressentgrupper är öppna för alla. I forumen får man information och kan man påverka utvecklingen av den digitala ekonomin.
Företagsplånböckerna stärks – utvecklingen accelererar i Finland och Europa
PRS ansvarar för utgivandet av företagens identifieringsuppgifter (LPID, Legal Person Identifier) för de kommande företagsplånböckerna. Detta görs som en del av projektet för genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen (https://vm.fi/sv/eidasforordningen), som Finansministeriet samordnar. Syftet med förordningen är att skapa ett tillförlitligt och säkert sätt för både medborgare och företag att identifiera sig och dela verifierbar information digitalt över de nationella gränserna.
Utvecklingsarbetet går nu framåt i snabb takt både i Finland och internationellt. I Finland hoppas man att privata tjänsteleverantörer ska kunna tillhandahålla plånböcker i synnerhet till företag före utgången av 2026. På EU-nivå för WE BUILD-konsortiet utvecklingen framåt. I konsortiet ingår nästan 200 aktörer inom den offentliga och privata sektorn. De pilotprojekt som inleds hösten 2025 siktar på lösningar som allt bättre betjänar företagen och de närmar sig redan produktionsberedskap.
Det händer även på regleringssidan: Kommissionens Business Wallet-initiativ var på en öppen samrådsrunda i juni (European Business Wallet: digital identity, secure data exchange and legal notifications for simple, digital business) och den nationella eIDAS-lagstiftningen är som bäst ute på remiss i tjänsten utlåtande.fi.
Den minskade administrativa bördan har konkretiserats
Arbetet för att minska företagens administrativa börda samt beredningen av en lösning för centraliserad informationsförmedling har fortsatt under Skatteförvaltningens ansvar. Statistikcentralen ansvarar för beredningen av hanteringen av taxonomier som sammanställer gemensamma dataspecifikationer. I den nya lösningen för informationsförmedling överförs de ekonomiska uppgifter som företagen specificerat automatiskt och i standardiserad form från ekonomiförvaltningssystemen till myndigheterna. Då företagen beaktar rapporteringsbehoven redan i samband med konteringen behövs ingen separat rapporteringsfas där uppgifter räknas samman och samlas in för olika myndighetsrapporter.
Specificeringsarbetet har framskridit planenligt under våren. I slutet av 2025 färdigställs en bedömningspromemoria om reformens utgångspunkter och konsekvenser samt förslag på behov av nödvändiga lagstiftningsändringar. Reformens avancemang och tidtabell beror på beredningen av lagstiftningen och finansieringen.
Enligt en telefonintervjuundersökning som genomfördes under våren tog det till exempel i genomsnitt 58 minuter för företag att fylla i inkomstskattedeklarationen mekaniskt. När man skalar denna tid för hela den granskade företagsgruppen är resultatet närmare 60 000 arbetsdagar per år.
I den första fasen förmedlas företagens ekonomiska uppgifter från den centraliserade informationsförmedlingen till Skatteförvaltningen och Statistikcentralen, som kommer att vara de första att ändra rapporteringsförfarandet. Målet är att ett nationellt centraliserat system ska införas före 2030.
Användningen av digitala affärsverifikat utvidgas
Utvecklingen av affärsverifikat ligger på Statskontorets ansvar. Affärsverifikaten utvecklas bland annat genom spridande av kunskap och i samarbete med intressentgrupper. Branschspecifika tillämpningsanvisningar för elektroniska beställningar utarbetas som bäst tillsammans med intressentgrupper. Under våren har man dessutom bearbetat förslag till eventuell beredning av lagstiftningen om affärsverifikat.
Under våren har uppdateringar av nätfakturamätaren förberetts för uppföljning av situationen inom nätfaktureringen, och resultaten av detta arbete offentliggörs inom kort. Syftet med nätfakturamätaren är att årligen beskriva nuläget och utvecklingen inom nätfaktureringen i Finland samt målutfallet och nödvändiga åtgärder.
I början av året genomfördes en enkät om nätfakturering och eKvitto bland kommunerna. När det gäller eKvitto var syftet med enkäten att utreda situationen för eKvitto vid kommunernas upphandlande enheter. För nätfakturornas del publiceras resultaten i nätfakturamätaren.
Utvecklingen av digitala bokslut går framåt
PRS ansvarar för utvecklingen och det mer omfattande införandet av digitala bokslut. År 2025 har PRS medverkat till att främja förpliktande lagstiftning om digitala bokslut. Arbets- och näringsministeriet har också startat ett lagprojekt om temat.
PRS har utvecklat sina system och e-tjänster på så sätt att företagen kan skicka sina digitala bokslut till handelsregistret även via e-tjänsten. Tidigare har detta kunnat göras endast via bokslutsgränssnittet. I utvecklingsarbetet har man fokuserat särskilt på uppdateringar som anknyter till mottagande av bokslut i ESEF-format samt på att gränssnittet ska inkludera även granskning, dvs. validering, av bokslut.
Under året uppdaterar PRS de nuvarande bokslutstaxonomierna för företag och utarbetar en separat taxonomi för kreditinstitut och försäkringsinrättningar. Dessutom fortsätter PRS samarbetet med programvaruföretagen för att nya ekonomiförvaltningsprogram ska kunna anslutas till bokslutsgränssnittet.
Vad kommer att vara nytt på hösten
Under våren har man utvecklat också olika verktyg som är avsedda för styrning av ekosystemet. Ett av verktygen är en databaserad analys som beskriver digitaliseringsgraden i de finländska företagens ekonomiförvaltning samt digitaliseringsutvecklingen. Med hjälp av verktyget kan man granska till exempel hurdana företag som är allra mest utvecklade när det gäller de digitala färdigheterna och vad man kan lära sig av dem eller till exempel hurdana företag som behöver stöd på vägen mot digitalisering. Analysen ger också en unik syn på kommunernas företag och nuläget när det gäller deras digitala färdigheter. På hösten får vi resultat från det utvecklingsarbete som gjordes på våren och syftet är bland annat att inleda samarbete med de största kommunerna och tillsammans planera insatser för att stöda företagen i att öka sin digitaliseringsgrad och produktivitet.
Mer information:
Minna Rintala
Enhetschef, PRS
E-post: fornamn.efternamn@prh.fi
Tfn 029 509 5244