I en workshop i april bearbetade aktörer med olika bakgrund utnyttjandet av bokföringsinformation på transaktionsnivå. Man betraktar det som möjligt att förenhetliga rapporteringen med hjälp av standardiserat bokföringsmaterial på transaktionsnivå. Ekonomiförvaltningsbranschen önskar flexibla lösningar. Inom rapporteringen skulle en sådan kunna vara en komprimerad referenskontoplan i standardform för olika uppföljningsobjekt. Detta utreds närmare i ett pågående experiment.
I projektet Företagets digitala ekonomi görs samutveckling bland annat i experiment och i samarbete med företag, organisationer inom den offentliga förvaltningen och intressentgrupper. I april ordnades en workshop som var öppen för alla om standardisering och utnyttjande av bokföringsinformation på transaktionsnivå.
I workshoppen deltog sammanlagt 24 aktörer från olika branscher och 11 personer från projektet. Deltagarna bidrog med viktig förståelse för standardiseringen av materialet och de ansåg att det är nyttigt att diskutera frågan, trots att utvecklingsarbetet bara är i början.
Information på transaktionsnivå skulle kunna fylla olika informationsbehov, men genomförandet av standardiseringen kräver utredning
Statistikcentralen, Skatteförvaltningen och skattekonsulter skulle dra nytta av en koduppsättning för både mervärdesbeskattningen och inkomstbeskattningen. I fråga om transaktionsspecifik inkomstbeskattning finns det dock ännu utmaningar som måste lösas.
Redan före workshoppen visste vi att informationsinnehållet i Liikekirjuri-kontoplanen ganska väl uppfyller informationsbehovet i inkomstbeskattningen och viss statistikföring. Den ger dock inte tillräcklig information till exempel om avdragsgillheten i beskattningen, men vi skulle få den information som saknas med hjälp av standardiserade uppföljningsobjekt.
Deltagarna ansåg att förändringarna i balansräkningen och användningen av avskrivningsprocenterna i beskattningen som uppföljningsobjekt är svåra att genomföra. Som sådana skulle de också vara otillräckliga därför att information behövs till exempel om avskrivningsförfarandet.
I workshoppen insåg man att en indelning av försäljningen enligt bransch skulle vara till fördel särskilt för Statistikcentralen, men i vissa fall också för skattegranskningen. Redovisningsrevisionens och skattegranskningens informationsbehov är i stor utsträckning detsamma.
Vid Due Diligence-processer i samband med företagsaffärer är bokslutet tillräckligt för att göra en bedömning, men en mer omfattande användning av en finansieringskalkyl skulle vara till fördel för företagen. För företagens behov av kortfristig finansiering skulle det vara bra att få information på en mera detaljerad nivå om posterna i balansräkningen och om försäljningsfordringarna.
Användning av kontoplan och uppföljningsobjekt i bokföringen
I workshoppen fick projektdeltagarna viktig förståelse för hur en kombination av kontoplanen och ytterligare uppföljningsobjekt skulle kunna fungera i bokföringen och rapporteringen. En viktig observation som gjordes är att man måste hitta olika rapporteringssätt för företagen, men att en komprimerad referenskontoplan i standardform och vissa uppföljningsobjekt ger mer flexibilitet än till exempel endast en referenskontoplan för rapporteringen.
Vi fick också viktig information om de föreslagna uppföljningsobjektens genomförbarhet.
På basis av workshoppen är de specifikationer som ska göras med tanke på behoven i nuläget inom mervärdesbeskattningen, ställningstagandet om beskattningen i fråga om inkomstbeskattningen och statistikföringen möjliga att genomföra. Av den anledningen fortsätter vi att främja experimentet med standardiserat informationsinnehåll på så sätt att specifikationerna i fråga skulle genomföras i workshoppen med utvalda separata uppföljningsobjekt.
I workshoppen framkom företagens olika behov och färdigheter när det gäller användningen av uppföljningsobjekt
I workshoppen ansåg man att bokföringens kvalitet skulle förbättras om ställningstagandena för att uppfylla rapporteringskraven skulle göras i realtid i bokföringarna. Det skulle också fördela bokförarnas arbetsbörda under året. Utöver företagens egna uppföljningsobjekt kan de uppföljningsobjekt som krävs för rapporteringen innebära mer arbete inom bokföringen. Det kan vara utmanande att få detta att bli affärsmässigt lönsamt.
Företagen var oroade över huruvida resurserna räcker till för att uppfylla eventuella nya krav. Kostnaderna för förändringarna kan vara förhållandevis stora för små och medelstora företag.
Uppföljningsobjekten i rapporteringen skulle möjliggöra bättre dataanalys och automatiska kontroller. För företag som är verksamma internationellt uppstår ytterligare utmaningar om rapporteringskraven i olika länder skiljer sig mycket från varandra. Ytterligare utredningar behövs om ett mer funktionerande genomförande av uppföljningsobjekten, om olika möjligheter till lösningar, om ett bättre funktionerande genomförande av ställningstaganden om beskattningen för skatteslagen och om säkerställandet av dataskyddet.
På marknaden finns redan i dagsläget program med omfattande automatik för konteringen. I workshoppen ansåg man det som rimligt att automatik och artificiell intelligens skapar stora möjligheter för att inkludera uppföljningsobjekten automatiskt i bokföringarna. I programmen kan det förekomma begränsningar i fråga om antalet uppföljningsobjekt.
Vad härnäst?
Härnäst främjas ett experiment med information på transaktionsnivå med uppföljningsobjekt som konstaterats fungera. I experimentet testas hur information på transaktionsnivå i standardform och med standardinnehåll skulle fungera i inkomstskatte- och mervärdesskatteanmälan, i statistikföringen och i redovisningsrevisionen. I experimentet vill man också undersöka informationens användbarhet till exempel i redovisningsrevisionen, skattegranskningen och finansierings-, analys- och benchmarking-processer.
Projektet producerar offentligt tillgängliga testdata i MiniSuomi-miljön. Data kan hämtas fritt därifrån och testas. Vi uppmuntrar intresserade att testa materialet och vi hoppas att de intresserade också skulle dela med sig av sin kunskap om materialets funktionsduglighet och om observationer under testningen till projektet Företagets digitala ekonomi.