Genomförda experiment

• Försök med digitala produktpass

  De digitala produktpassen innehåller information om produkters egenskaper, såsom andelen återvunnet material. I förordningen Ecodesign for sustainable products regulation föreskrivs om digitala produktpass som kan hämtas från webben till exempel med hjälp av QR-koder som är kopplade till produkterna.

  Det digitala produktpasset kan genomföras på olika sätt. Tillverkaren kan skriva in det digitala produktpasset i en blockkedja där det är verifierat och offentligt tillgängligt. Till produktpasset ska bifogas en bekräftad uppgift om det företag som tillverkat produkten, som kan kontrolleras till exempel med hjälp av en digital plånbok.

  Forskningsbyrån för decentraliserad teknik STRGL genomför ett pilotprojekt för digitala produktpass. Företagets TREE®-teknik får verifierad information om användarens digitala identitet via en eIDAS-kompatibel företagsplånbok i Mini-Suomi-miljön.

  I pilotprojektet genomförs ett system där företagets bekräftade identitet sparas i blockkedjan som en del av produktpassets data.

  Tidpunkt

  Försöket genomförs i mars–maj 2024.

  Deltagare

  Skatteförvaltningen, STRGL

  Ytterligare information

  Mikael Linden, mikael.linden(at)gofore.com

• Intyg över skatterättslig hemvist som bevis på företagsplånbok

  I projektet Företagets digitala ekonomi genomfördes ett tekniskt försök i anslutning till Europeiska kommissionens förslag till FASTER-direktiv av den 19 juni 2023 om ett digitalt, strukturellt intyg över hemvist i strukturerad form som skulle ges innehavaren till en europeisk digital identitetsplånbok. Målet för försöket var att presentera ett lösningsalternativ där bankerna och skatteförvaltningarna i ursprungs- och destinationslandet skulle kunna minska den manuella behandlingen av handlingar.

  Vad gjordes och vilket var målet?
  I försöket ville man få svar på om det är tekniskt möjligt att genomföra intyget över skatterättslig hemvist och förmedla det som ett attributintyg över företagsplånboken. Dessutom utreddes om intyget över skatterättslig hemvist skulle tjäna bankens tjänsteprocess enligt FASTER-direktivet.

  Försöket gjordes med syntetiska data i MiniSuomi-testmiljön. För intyget över skatterättslig hemvist utarbetades en datamodell i enlighet med förslaget till FASTER-direktiv, som också visualiserades i enlighet med kommissionens förslag. Tre testtjänster genomfördes i MiniSuomi-testmiljön: Mini-Vero, Hosharaff testfirma och Mini-Pankki. I försöket ger Mini-Vero ett hemvistintyg i form av ett attributintyg till Hosharaff testfirmans företagsplånbok och Hosharaff distribuerar hemvistintyget till Mini-Pankki.

  Vad lärde man sig av försöket?
  Som slutresultat av försöket kan man konstatera att intyget över skatterättslig hemvist tekniskt kan genomföras och förmedlas som ett attributintyg över företagsplånboken. Intyget över skatterättslig hemvist skulle tjäna bankens tjänsteprocess enligt FASTER-direktivet. Bankerna ser fördelar med plånboken och attributintyget om det är möjligt att få flera intyg i plånboken för olika processer i banken. Till exempel i samband med att en kundrelation öppnas kan banken utöver hemvistintyget ta emot också andra attributintyg.

  Banken lyfte fram vikten av att kunna återkalla attributintyg och vikten av återkallelsekontroll, eftersom banken är skadeståndsansvarig om den litar på intyget och det inte är giltigt. Ett intyg över skatterättslig hemvist i form av attributintyg skulle tjäna även andra processer i banken än källbeskattningsprocessen för dividender, t.ex. KYC-, CRS- och FATCA-rapportering.

  Läs mer i bloggen och se en video (på finska): Kotipaikkatodistus suoristaa lähdeverotuksen mutkia – Yrityksen digitalous

  Mer information om förslaget till FASTER-direktiv: FASTER Initiative: Better withholding tax procedures to boost cross-border investment and help fight tax abuse

  Tidpunkt för genomförande
  24.10.2023–31.3.2024

  Deltagare
  Skatteförvaltningen, Gofore, Sleek Oy

  Mer information
  Mikael Linden, mikael.linden(at)gofore.com

• Tillståndsbaserad dataöverföring: försök med begäran om skattedeklarationsuppgifter om kundföretag

  Försöket med tillståndsbaserad dataöverföring inom projektet Företagets digitala ekonomi (YD) grundade sig på projektets mål att utreda tillståndsbaserad överföring i situationer där information som förvaltas av en tredje part utnyttjas för att genomföra en affärsprocess. Försöket grundade sig på observationer som gjordes i kundförståelsefasen i projektet Företagets digitala ekonomi, utifrån vilka finansieringsbranschen identifierades som en potentiell användare av strukturerad information.

  Aktörerna inom finansieringsbranschen konstaterades redan ha kommit långt som utnyttjare av strukturerade data i enlighet med visionen för projektet Företagets digitala ekonomi och de har redan automatiserat flera av sina affärsprocesser. Tillsammans med en försökspartner noterade vi att för företag som inte gör upp bokslut är skattedeklarationsuppgifterna den bästa tillgängliga informationen för att analysera den ekonomiska ställningen. I nuläget ber finansiären kunden hämta informationen från MinSkatt och skicka den till finansiären.

  I försöket utvecklades en lösning där finansiären kan få skattedeklarationsuppgifter direkt från Skatteförvaltningen på basis av tillstånd från kundföretaget. I försöket förmedlas skattedeklarationsuppgifterna i strukturerad form från Skatteförvaltningen till finansiären via gränssnittet förutsatt att villkoren uppfylls. Målet för försöket var att främja en finansieringsbeslutsprocess i realtid, där kundföretaget kan få ett finansieringsbeslut av finansiären utan fördröjning orsakade av manuella arbetsfaser.

  Försökets framskridande

  Efter identifiering av det affärsområde som ska utvecklas fastställdes en affärsprocess mellan tre aktörer, där företagskunden befullmäktigar finansiären att begära skattedeklarationsuppgifter av Skatteförvaltningen. Processen konstaterades innefatta växelverkan mellan olika aktörer och kräva spelregler för samarbete.

  Som de viktigaste delområdena i processen identifierade vi tre faser: 1) kundens fullmakt och hantering av fullmakten så att Skatteförvaltningen kan lämna ut uppgifter som den förfogar över till finansiären, 2) begäran om uppgifter från Skatteförvaltningen och 3) överföring av uppgifter till finansiären. I fråga om fullmakten definierade vi i försöket ett tillvägagångssätt där informationsdelningen grundar sig på ett datatillstånd som uppgiftslämnaren beviljat och utifrån vilket Skatteförvaltningen skulle kunna lämna ut information till finansiärer som fått det utan att företaget som fått datatillståndet skulle behöva lämna in fullmakten från sin kund. För att testa begäran och leveransen av data byggde vi upp ett tekniskt genomförande i Skatteförvaltningens försöksmiljö, som kan utnyttjas i enlighet med Skatteförvaltningens villkor.

  Observationer i försöket

  Sammanlagt sex aktörer inom finansieringsbranschen deltog i försökets olika faser. I försöket konstaterades att skattedeklarationsuppgifterna intresserar aktörer inom finansieringsbranschen. Dessutom förhöll sig alla aktörer i regel positivt till det fastställda verksamhetssättet, med vilket den information som rapporteras till myndigheterna skulle kunna utnyttjas för affärsverksamhetens behov. Utgångspunkten för försöket är att motsvarande verksamhetssätt kan utnyttjas även i informationsutbytet mellan andra myndigheter och företag samt mellan företag. I försöket konstaterades att till exempel aktuellt bokföringsmaterial är information som intresserar finansinstituten.

  På basis av det utredningsarbete som gjordes i försöket skulle Skatteförvaltningen kunna överföra information som den förvaltar om sina kunder till en tredje part med fullmakt. I försöket identifierades inga hinder för att införa informationsdistribution som grundar sig på ett datatillstånd som beviljats på basis av särskilda kriterier. I försöket noterade vi att Skatteförvaltningen och finansiären sannolikt bör komma överens om administration av fullmakten, begäran om information och överföring av den genom avtal. Ett alternativt sätt är att utarbeta användarvillkor som tjänsteanvändaren förbinder sig att följa. Skatteförvaltningen bör övervaka att avtalet och/eller villkoren följs och vid behov ingripa i överträdelser.

  På basis av försöket har Skatteförvaltningen och aktörerna i finansieringsbranschen god teknisk beredskap, och de tekniska kostnaderna för införandet av verksamhetssättet skulle förmodligen vara ganska små. Efter försöket måste man ännu utreda de administrativa kostnaderna för verksamhetssättet och hur det testade verksamhetssättet lämpar sig som en del av Skatteförvaltningens lagstadgade uppgift.

• Utnyttjande av transaktionsinformation i standardiserad form från bokföringen

  Målet för försöket var att undersöka om bokföringsmaterial i standardformat och med standardinnehåll på transaktionsnivå fungerar som datainnehåll för olika myndigheters och andra informationsanvändares informationsbehov. Användningsfall som utreddes i försöket var inkomstskatte-, mervärdesskatte- och statistikrapportering, skattegranskning och revision. Utöver de egentliga användningsfallen var målet för försöket att förstå användbarheten hos och fördelarna med strukturerat och standardiserat bokföringsmaterial.

  Av ämbetsverken deltog Skatteförvaltningen och Statistikcentralen i försöket. Försökspartner i försöket var Kirjurituote Oy, som gav stöd vid användningen av kontoplanen Liikekirjuri™, samt programhuset Visma Solutions Oy och revisionsbyrån KPMG Oy Ab.

  I försöket användes XBRL GL som filformat. Standardiseringen av datainnehållet grundade sig på Liikekirjuri™-kontoplanen samt på andra standardiserade tilläggsuppföljningsobjekt. Programhuspartnern anpassade företagets kontoplan till Liikekirjuri™-kontoplanen.

  I försöket producerade YD-projektet syntetiskt försöksmaterial och försökspartnern material från ett genuint företag i XBRL GL-format. I början av försöket fördes diskussioner med samarbetspartnerna och intressentgrupperna om vilket datainnehåll i XBRL Gl-taxonomin som utnyttjas i försöket. Dessutom fastställdes i samarbete ett kodsystem för uppföljningsobjekten för att täcka Statistikcentralens behov av tilläggsuppgifter och behovet av tilläggsuppgifter i fråga om momsen och inkomstbeskattningen.

  Tidpunkt

  04/2023–04/2024

  Försökets resultat:

  • Försöket var framgångsrikt och svarade på de uppställda målen.
  • Den största nyttan av ett strukturerat och standardiserat bokföringsmaterialet fås när det används i stor utsträckning i företagen.
  • XBRL GL-dataformatet konstaterades fungera och man rekommenderar att det införs.
  • Programhuspartnern utvecklade färdigheten att producera material i XBRL GL-format. Färdigheten kan genomföras till rimliga kostnader, eftersom modifieringen av XBRL GL-material i XML-format från datainnehållet i programvaran är enkel i teknisk bemärksele.
  • XBRL Gl-bokföringsmaterialet från ett genuint företag som användes i försöket konstaterades vara användbart för myndigheter och vid revision.
  • En standardiserad kontoplan och ett standardiserat dataformat skulle gynna skattegransknings- och revisionsprocesserna avsevärt.
  • I myndighetsrapporteringen observerades:
    • Med tanke på mervärdesbeskattningens skulle materialet kunna uppfylla informationsbehoven om rapporteringscykeln motsvarar mervärdesbeskattningens behov.
    • Materialet skulle tjäna inkomstskattedeklarationen i fråga om de uppgifter som härleds från bokföringen.
    • Materialet skulle uppfylla vissa behov inom statistikföringen, om rapporteringscykeln och rapporteringshastigheten vore tillräckliga och uppföljningsobjekten användbara.
  • Produktionen av de specifikationer som behövs för mervärdesbeskattningen via de standardiserade uppföljningsobjekten var enkel och upplevdes som genomförbar.
  • Materialet verkar lovande även i fråga om andra användningsändamål, såsom överföring av bokföringsmaterial mellan affärssystem och ekonomiförvaltningsprogram.

  Försöket gav upphov till följande frågor som behöver utredas ytterligare:

  • hur man kan harmonisera datainnehållet i bokföringen
  • hur man får dataformatet XBRL GL att införas i stor utsträckning i Finland
  • hur man får större fördelar av samanvändning av information och vilka informationsbehov materialet kan ersätta samt
  • vidareutveckling av standardiserade konteringsreferenser och uppföljningsobjekt

  Mer information om försöket

  Elina Koskentalo, Arccos Consulting Oy, elina.koskentalo (at) arccos.fi
  Kristiina Häkkinen, Skatteförvaltningen, kristiina.hakkinen (at) vero.fi
  Vilppu Salovaara, Statistikcentralen, vilppu.salovaara (at) stat.fi

  Forum för samutveckling i försöket (endast på finska):

  • Diskussion med programvaruhusen om användning av artificiell intelligens i standardisering av ekonomiuppgifter – Företagets digitala ekonomi, workshop om utnyttjande av artificiell intelligens 26.1. 2024
  • Standardisering av gränssnitten skulle ge betydande fördelar i framtiden – Företagets digitala ekonomi, workshop för informationsanvändare
  • Kundförståelse i början av 2024
  • Workshop om samutveckling 13.4.2024
  • Programhusenkät hösten 2023
  • Diskussionsmöte 22.9.2023

• Överföring av informationen i nätfakturor och utnyttjande av den

  I försöket undersöktes den tekniska förmedlingen av informationen i nätfakturor via gränssnittet från operatören till dataanvändarna, men i informationsförmedlingen förlitade man sig i regel på befintliga gränssnittslösningar. Man omvandlade försöksmaterialet, som består av nätfakturor från genuin affärsverksamhet (Finvoice 3.0), till strukturerad form för att bättre kunna utnyttja det i statistikföringen samt för att pröva hur dataöverföringen fungerar i en eventuell transaktionsspecifik rapportering (EU-kommissionens direktivförslag ViDA DRR). I försöket utreddes också om Statskontoret skulle kunna fungera som den som samlar in och förmedlar information till olika ämbetsverk, till exempel Statistikcentralen eller Skatteförvaltningen i enlighet med deras rätt till informationsåtkomst. Byggandet av informationsförmedlingskanaler av den här typen är en del av ekosystemarbetet i projektet Företagets digitala ekonomi.

  Försöket genomfördes under perioden 2/2023–4/2024 och deltagarna var Skatteförvaltningen, Statistikcentralen, Statskontoret, Posti Messaging Oy och Tietoevry Finland Oy.

  I försöket

  • verifierades att den tekniska förmedlingen av informationen i nätfakturor via gränssnittet från operatören till Statskontoret kan genomföras som planerat
  • utreddes användbarheten hos informationen i nätfakturor i myndighetsrapporteringen
    • Med tanke på statistikföringen borde datamängden i fakturorna utvecklas och fakturorna borde ha standardiserad information om den sålda varan eller tjänsten. Ur statistikföringens synvinkel skulle användningsområden finnas åtminstone inom prisstatistiken och statistiken över företagens försäljning och inköp på produktnivå.
    • Ur Skatteförvaltningens synvinkel gav försöket möjlighet att utreda nätfakturamaterialets lämplighet för transaktionsbaserad rapportering, i synnerhet med beaktande av EU-kommissionens förslag om transaktionsbaserad rapportering (ViDA DRR). Försöket gav mycket värdefull information om vad som är möjligt med de nätfakturor som används i nuläget och vilka områden som kräver gemensam utveckling.
  • man utredde hur genuint affärsverksamhetsmaterial, dvs. information från nätfakturor, fungerar i automatiseringen av myndighetsrapporteringen
    • Statskontoret konstaterar att datainnehållet i fakturamaterialet trots förhandsberedskapen var utmanande, så utvecklingen av datainnehållet i fakturorna har inkluderats i arbetet med färdplanen.
    • Statistikcentralen noterade att fakturorna innehåller mycket nyttig information, men baserat på försöksmaterialet kan fakturamaterialet ännu inte utnyttjas i stor utsträckning för att producera statistik och fakturornas datainnehåll bör utvecklas (bl.a. produktkoder, mängduppgifter, verksamhetsställets kod).
    • Ur Skatteförvaltningens synvinkel skulle materialet i huvudsak ha varit nyttigt i beskattningssituationer (ViDA DRR). Utifrån genuint affärsverksamhetsmaterial bildades en preliminär modellering av fakturans datainnehåll och dess användbarhet. Dessutom formades en preliminär bild av utmaningarna.

  Målen för försöket har behandlats i ett blogginlägg: Lättare rapportering och bättre statistikföring med nätfaktura, blogg 29.3.2023 (på finska).

  Mer information om försöket:

  Pasi Sinervo, Skatteförvaltningen, pasi.sinervo(at)vero.fi
  Maria Eskelinen, Skatteförvaltningen, maria.eskelinen(at)vero.fi, Vilppu Salovaara, Statistikcentralen, vilppu.salovaara(at)stat.fi Tomi Rusi, Statskontoret, tomi.rusi(at)valtiokonttori.fi

• Bokslutsinformation i digital form

  I försöket utreddes hur leverantörerna av ekonomiförvaltningssystem kan producera digitala, dvs. strukturerade, bokslut och överföra uppgifterna via ett gränssnitt till handelsregistret för att göra upprättandet av boksluten så automatiserad som möjligt.

  Dessutom utreddes behoven hos dem som utnyttjar bokslutsuppgifter, såsom företag som tillhandahåller informationstjänster.

  Programutvecklingen förlöpte med måttliga resurser och med måttligt stöd

  I försöket granskades de resurser och det stöd som behövs för att utveckla programvaran samt erfarenheterna av ibruktagandet och upprättandet av bokslut.

  I försöket producerade två programföretag inom ekonomiförvaltning, Oscar Software Oy och Admicom Finland Oy, hela bokslutet i iXBRL-format (inline eXtensible Business Reporting Language) och skickade bokslutet till testmiljön vid Patent- och registerstyrelsen (PRS), som upprätthåller handelsregistret. Det skickade materialet innehöll resultat- och balansräkning, noter och övriga uppgifter.

  Bägge programvaruföretagen som deltog i försöket ansåg att resultaten var positiva:

  • Genomförandet var ganska enkelt.
  • Mängden resurser som behövdes var måttlig.
  • Det självständiga utvecklingsarbetet lyckades bra utifrån exempelmaterialet.
  • Materialet var bra och stödet tillräckligt.

  Som det ser ut nu är det möjligt att inleda den egentliga produktionsanvändningen redan i år.

  Utifrån erfarenheterna i de företag som deltog i försöket påverkas den arbetstid som krävs avsevärt av om det redan finns en funktion för upprättande av bokslut i programvaran. En annan bidragande faktor är standardiseringen av kontoplanen i programmet. Om kontoplanens struktur är låst på kontogruppsnivå underlättas den automatiska produktionen av resultaträkningen och balansräkningen i strukturerad form. Programföretagen upplevde att det krävs ungefär lika mycket arbetstid för att upprätta ett bokslut och bygga en koppling till PRS gränssnitt.

  Betydande besparingar för dem som utnyttjar information

  I försöket intervjuades personer som utnyttjar information om behandlingen av bokslutsuppgifter.

  Ur deras synvinkel har digitala bokslut flera fördelar:

  • Uppgifterna kan utnyttjas mycket effektivare.
  • Digitala bokslut medför betydande besparingar antingen direkt penningmässigt eller indirekt via automatiseringen.
  • De resurser som använts för manuell lagring av uppgifter kan styras till produktivare arbete.
  • Uppgifterna offentliggörs snabbare, eftersom registreringen är snabbare och användarna inte behöver behandla uppgifterna.
  • Uppgifternas kvalitet förbättras, eftersom det är sannolikare att de digitala boksluten innehåller de uppgifter som lagen kräver.

  Noterna till bokslutet innehåller mycket information som användarna behöver. I försöket utreddes också möjligheterna till strukturerade noter och vilken nivå som skulle vara förnuftig. Till de vanligaste noterna hör enligt de intervjuade bland annat antalet anställda, koncernstruktur, leasingansvar, övriga rörelseintäkter och -kostnader samt dividender.

  Deltagare

  Patent- och registerstyrelsen (PRS), Statistikcentralen, Skatteförvaltningen, Admicom Finland Oy och Oscar Software Oy.

  Tidpunkt

  Försöket genomfördes från maj 2023 till mars 2024.

  Mer information om försöket

  Juho Mäkinen, PRS, juho.makinen(at)prh.fi
  Elina Koskentalo, Arccos Consulting Oy, elina.koskentalo(at)arccos.fi

• Bankernas process för kundkännedom – Know Your Customer (KYC)

  Bankerna följer vissa rutiner för kundkännedom (Know Your Customer, KYC) bland annat i samband med att ett företag blir kund och öppnar ett bankkonto. I projektet Företagets digitala ekonomi utreddes med hjälp av försök hur man med hjälp av företagets digitala plånbok kan underlätta fullgörandet av de förpliktelser som uppkommer för banken enligt lagstiftningen om kännedom om företagskunder.

  Bankerna har en lagstadgad skyldighet att känna sina kunder. Dessutom strävar man efter att identifiera kunden även av orsaker som hänför sig till riskhantering.  När ett bankkonto ska öppnas lämnar företaget olika dokument till banken. Dessa dokument handlar särskilt om företagets ekonomiska situation, ägarstruktur och verkliga förmånstagare.  Inom projektet Företagets digitala ekonomi gjordes en kartläggning av nuläget om vilka uppgifter bankerna begär och behöver när de öppnar ett nytt kundförhållande och vilka smärtpunkter som finns i dessa uppgifter.

  Många handlingar med anknytning till kundkännedom är i pappersform och det finns fortfarande manuella skeden vid inlämnandet och behandlingen av dem i banken. Detta medför kostnader, tar mycket tid för personalen och orsakar styva processer.

  I försöket utreddes om handlingar i anslutning till KYC-processen kan visas upp som elektroniska attributintyg i företagets eIDAS-plånbok. Försöket gjordes med syntetiska uppgifter i testområdet MiniSuomi. I försöket gav Mini-PRS (Patent- och registerstyrelsen), som byggts upp i MiniSuomi, testföretaget ett handelsregisterutdrag och ett utdrag ur förmånstagarregistret. Testföretaget visade upp det i sin plånbok i Mini-Banken i MiniSuomi.

  Läs KYC-bloggen och se videon (på finska)

  Försöket kopplade till målet i projektet Företagets digitala ekonomi att göra det möjligt att grunda ett företag och driva det digitalt samt skapa en digital identitet för företaget. Målet med projektet är att undersöka fördelarna med en eIDAS-kompatibel digital plånbok för företag.

  Tidpunkt

  Försöket genomfördes 1.1–31.3.2024

  Deltagare

  Skatteförvaltningen

  Mer information

  Heini Heinonen, heini.heinonen (at) stat.fi

• Att grunda ett aktiebolag digitalt i ett annat nordiskt land

  I den första fasen testas grundandet av aktiebolag i ett annat nordiskt land (till exempel från Norge till Finland eller tvärtom) genom att så långt som möjligt utnyttja befintliga nationellla mekanismer i handelsregistret, utan digitala företagsplånböcker eller förtroendenätverk på hög nivå.

  Användningsfall:

  a) en person grundar ett företag i ett annat land

  b) ett aktiebolag grundar ett dotterbolag i ett annat land

  Testplattformarna är Virtual Finland Testbed och MiniSuomi, och med dem simuleras potentiella framtida API-gränssnittstjänster. Testresultaten gås igenom på ett webbinarium på engelska som Virtual Finland ordnar den 4 april kl. 10–11.

  Experimentpartner

  Nordic Smart Government and Business (ägare), Virtual Finland (finansiär och draglok), projektet Företagets digitala ekonomi (uppföljning och kunskapsinhämtning)

  Tidpunkt

  December 2022–

  Mer information om experimentet: tapani.makela(at)vero.fi

• Utnyttjande av konceptet för företagsplånböcker i företagsverksamheten

  Gemensamt experiment mellan Norge, Sverige och Finland i MiniSuomi-miljön. I experimentet testas med hjälp av testdata kapaciteten för digitala företagsplånböcker och hur plånböckerna skulle kunna utnyttjas.

  Experimentpartner

  BrØnnØysundregistrene (NO)

  Bolagsverket (SE)

  Projektet Företagets digitala ekonomi (FI)

  Finansministeriet (FI)

  Tidpunkt

  Tidtabellen är bunden till EUDI wallet-konsortiets pilotprojekt.

  Ett Proof-of-Concept (PoC)-test har genomförts

  • Hur kan ett svenskt företag be om basinformation av ett finländskt företag och tvärtom
  • Var finns informationen och vem överlåter den
  • Användningsfall, demon av den tekniska lösningen och presentation av resultaten

  Mer information om experimentet: mikael.afhallstrom(at)vero.fi

• Tillhandahållande av eKvitto vid statens ämbetsverk

  Uppgiften var att sammanställa kraven för tillhandahållande av eKvitton vid bokföringsenheterna för att eKvitton ska kunna erbjudas och testas i köpsituationer.

  Experimentet grundade sig på kravet att bokföringsenheterna skickar eKvitton endast om kunden har ingått ett eKvitto-avtal med en eKvitto-operatör.

  Deltagare
  Patent- och registerstyrelsen, CPU, ReceiptHero, Valtori och Stadskontoret

  Tidpunkt
  December 2022

  Mer information om experimentet: pirjo.ilola(at)valtiokonttori.fi

• Utnyttjande av informationen i eKvitton

  Sammankoppling av kvitton från kortinköp med kortfakturan i inköpsfakturasystemet.

  I experimentet skapades också en modellrapport av de inköpsrader i kortfakturan, för vilka eKvitto inte har erhållits. Tack vare detta underlättas kontrollen av kortfakturor i inköpsfakturasystemet.

  Deltagare

  Polisen, Valvira och Statskontoret

  Tidpunkt

  December 2022

  Mer information om experimentet: pirjo.ilola(at)valtiokonttori.fi

• Peppol Service Metadata Publisher (SMP) och Findy-experimentet

  Alla Peppol-användare meddelar sina uppgifter som gäller meddelandemottagningen i Service Metadata Publisher-tjänsten, dvs. SMP. Dessa uppgifter är mottagningsadresserna och de meddelanden och processer som stöds.

  Med Peppol SMP- och Findy-experimentet kunde man påvisa att det är möjligt att upprätthålla också den adressinformation som Findy behöver i SMP. Dessutom säkerställde man att datainnehållet i Peppol-meddelanden kan användas för att bilda de datamängder (credentials) som förtroendenätverken använder.

  Deltagare

  Posti, TietoEvry, OP och projektet Företagets digitala ekonomi

  Tidtabell

  Våren 2021

  Mer information

  Tapani Turunen, tapani.turunen (a) valtiokonttori.fi

• Nätfaktura av engångskaraktär till konsumenter

  Utöver samarbetet med bankerna inledde Apix Messaging Oy, Isolta Oy, MobilePay Finland Oy och representanter för Statskontoret testning av engångsnätfakturor i december 2021. Målet var att påvisa att man från Isolta Oy:s faktureringsprogram Arkhimedes kan skicka nätfakturor till konsumenters MobilePay-applikation och att utreda hurdana ändringar som skulle behövas i fakturaförmedlingen. Apix fungerade som nätfakturaförmedlare. I januari 2022, efter lyckad testning, förmedlades de första nätfakturorna av engångskaraktär till konsumenter.

  Deltagare

  Apix Messaging Oy, Isolta Oy, Mobilepay Oy och Statskontoret

  Tidpunkt

  Januari 2022

  Mer information

  Tomi Rusi, Statskontoret tomi.rusi (a) valtionkonttori.fi

  Läs Tomi Rusis blogg 21.3.2022 om engångsfakturering av konsumenter

• Experiment om att skicka information över statsgränserna inom Peppol-nätverket

  Mellan våren 2021 och våren 2022 ordnade Statskontoret och Skatteförvaltningen tre experiment där man testade att skicka produktförteckningar, nätfakturor och beställningsmeddelanden över statgränserna inom Peppol-nätverket.

  Peppol är ett nätverk som föreningen OpenPeppol har utvecklat, där olika aktörer kan förmedla elektroniska affärsdokument till varandra. Experimenten genomfördes i samarbete med programmet Nordic Smart Government and Business (NSG&B). Bekanta dig med Peppol-infopaketet och Peppol-utbildningsmaterialet.

  NSG&B: Grändöverskridande testning av Peppol-produktförteckningar

  Man påvisade att programvaruhusen har färdighet att skicka Peppol-produktkataloger (catalog) till varandra över gränser. Man påvisade att man kan skicka information om miljöansvar (Green data) i Peppol-meddelanden.

  Deltagare: Statskontoret, Skatteförvaltningen
  Tidpunkt: våren 2021

  NSG&B: Grändöverskridande testning av Peppol-nätfaktureringsmeddelande

  Man påvisade att programvaruhusen har färdighet att skicka Peppol-nätfakturor till varandra över gränser.

  Deltagare: Statskontoret, Skatteförvaltningen
  Tidpunkt: hösten 2021

  NSG&B: Gränsöverskridande testning av Peppol-beställningsmeddelande

  Statskontoret och Skatteförvaltningen deltog i ett experiment där man påvisade att programvaruhusen har färdighet att skicka Peppol-beställningsmeddelanden till varandra över gränser.

  Deltagare: Statskontoret, Skatteförvaltningen
  Tidpunkt: våren 2022

  Alla tre experiment gav värdefull information om registreringen av mervärdesskatten med skattebehandlingskoder (VAT Tax Category Code) och orsakskoder för skattefrihet (VATEX Reason Code) i dokumenten. Dessa bidrar till att utveckla registreringen av mervärdesskatten i dokumenten och stödjer förberedelsen av det nya mervärdesskattedirektivet (VIDA, Vat in the Digital Age – Moms och digitalisering).

  Mer information

  Pirjo Ilola, Statskontoret pirjo.ilola (at) valtiokonttori.fi och Pasi Sinervo, Skatteförvaltningen pasi.sinervo (at) vero.fi

  Läs nyheten om NSG&B:s experiment med nätfaktura och beställningsmeddelande

• Peppol-utbildning 

  En utbildningsförsök genomfördes eftersom den största hindret för användningen av Peppol-inköpsmeddelanden för närvarande är bristen på kompetens inom området. Utbildningsförsöket genomfördes i samarbete mellan Statskontoret och TIEKE Ry, som planerade och byggde en utbildningsmodell riktad till utbildare och testade den med en målgrupp bestående av utbildningsorganisationer. Utbildare spelade en central roll i att öka kompetensen hos andra grupper, såsom slutanvändare och tjänsteleverantörer.

  Syftet var att producera ett konkret praktiskt exempel på en Peppol-utbildningsprogram riktad till utbildare. Den utvecklade modellen och lärdomarna från försöket delas öppet så att andra intresserade av att utbilda utbildare kan dra nytta av den. På så sätt främjar vi och påskyndar utvecklingen av bred kompetens inom Peppol i Finland.

  Utbildningsmodell

  Målet med utbildningen var att ge en så omfattande bild som möjligt av Peppols bakgrund, potentiella fördelar för organisationer, Peppols processer, införande av Peppol och hur introduktionen bör genomföras för personalen.

  Försöket inleddes officiellt i maj 2023. En öppen workshop förberedande för utbildningen hölls den 13 juni 2023. En pilotutbildningsserie hölls i slutet av oktober till november. En workshop fokuserad på insamling av lärdomar hölls den 15 november 2023. Försöket avslutades enligt plan i slutet av november 2023. Helheten genomfördes som distansutbildning, och deltagarna hade möjlighet att ställa frågor och kommentera under utbildningen. Utbildningen genomfördes i sessioner på cirka två timmar vardera, med innehåll som täckte 1: Peppols grundläggande principer, 2: Processer, 3: Integration och 4: Införande av Peppol och personalutbildning.

  Utbildare och slutanvändare kan fritt använda material från pilotutbildningen. Materialet är öppet tillgängligt på Tiekes webbplats och YouTube-kanal på finska.

  Pilotutbildning 1:

  • • Peppol perusperiaatteet ja käsitteet osa 1
    • Peppol perusperiaatteet ja käsitteet osa 2

  Pilotutbildning 2:

  • Peppol-prosessien merkitys organisaatioille
  • Peppol hankintasanomat SOKlla

  Pilotutbildning 3:

  • Peppol ja integraatiot
  • HUS runkopalvelut logistiikka – Peppol käyttöönotto

  Pilotutbildning 4:

  • Muutoksen johtaminen
  • Ohjelmistotalojen rooli
  • Operaattorin vaatimukset

  Förändringsledning Programvaruföretagens roll Operatörskrav Samtidigt pågick ett kundförståelseprojekt, där insikter samlades in för att användas i utbildningsmodellen och innehållet.

  Resultat av försöket

  Den utvecklade utbildningsmodellen för utbildare fungerade i allmänhet bra för sitt syfte.

  Förbättringsområden inkluderar att minska integrationsdelen, ge fler exempel på Peppol-processer och skapa en egen webbsida för utbildningen för att bättre möta utbildarnas behov och genomsnittliga kunskapsnivå.

  En överraskande insikt från försöket var att utbildningsorganisationer var försiktiga med att delta i det nya ämnet och lärandet. I försöket identifierades de inte som proaktiva pionjärer. Slutrapporten innehåller rekommendationer för att lösa detta.

  Kundförståelseprojektet samlade in mycket användbar information för framtiden.

  Slutsatser

  Kunskapen om Peppol är fortfarande mycket begränsad. Att öka kompetensen inom Peppol är nödvändigt för att Peppol-inköpsmeddelanden ska användas brett i samhället. Projektteamet rekommenderar ett nytt försök som fokuserar på att utbilda slutanvändare, så att utbildningsmodellen för utbildare kan förbättras ytterligare.

  Mer information om försöket:

  Noora Salonen, Valtiokonttori, noora.salonen@valtiokonttori.fi